Byta syll i Skåne: När, varför och hur ett syllbyte görs rätt
Att behöva byta syll hör till de mer omfattande åtgärderna man kan göra på ett hus. Samtidigt är det ofta helt nödvändigt för att skydda både byggnaden och hälsan hos dem som bor där. Många husägare i Skåne bor i villor från 60- och 70-talet, där konstruktionen gör syllarna extra utsatta för fukt, mögel och luktproblem. När en syll väl har börjat ta skada sprider sig problemen lätt vidare till andra delar av huset.
Vad en syll är och varför den är en svag punkt i många skånska hus
Frågan är alltså inte bara om, utan när, att byta syll i Skåne behöver göras och hur arbetet kan genomföras på ett säkert och långsiktigt sätt. En syll är den horisontella träbalk som väggreglarna vilar på, ofta placerad längst ner i ytterväggarna. I hus på betongplatta ligger syllen nära marknivå, i direkt kontakt med betong, kyla och markfukt. Den är alltså en bärande del av konstruktionen, men också en av husets mest utsatta zoner.
I många skånska småhus, särskilt byggda under 1960- och 1970-talet, användes:
- tryckimpregnerat virke med metall- eller kemtillsatser
- bristfällig eller helt utebliven fuktspärr mellan trä och betong
- konstruktioner där organiskt material hamnade för nära markfukt
När syllen blir fuktig kan den börja lukta fränt, källaraktigt eller jordigt. Lukten sätter sig i kläder, textilier och möbler, och många beskriver en obehaglig, instängd känsla i huset utan att först förstå var den kommer ifrån. I värsta fall avger gamla tryckimpregnerade syllar kemiska ämnen när de fuktas upp, vilket innebär både komfort- och hälsoproblem. En skadad syll är alltså inte bara ett tekniskt problem i väggen. Den påverkar inomhusmiljö, värmeekonomi, boendekomfort och i förlängningen även husets värde.
Tecken på dåliga syllar och när ett syllbyte är nödvändigt
Många som äger hus i Skåne frågar sig: hur vet man att syllen är dålig? Det finns några återkommande varningstecken:
- Lukt
En skarp, stickande eller jordig lukt, ofta starkast nära ytterväggar, i garderober eller vid golv. Lukten kan förvärras vid fuktigt väder eller när huset stått ouppvärmt. - Kända riskår och konstruktioner
Hus uppförda under 1970-talet med betongplatta på mark och tryckimpregnerad syll tillhör riskgruppen. Många av dessa hus har redan fått syllarna utbytta eller borde få det inom kort. - Synliga fukt- eller mögeltecken
Mörka fläckar, missfärgningar eller bubblig färg vid golv och vägg. Ibland syns inget alls förrän en vägg öppnas, men kombinationen lukt + ålder + konstruktion är ofta tillräcklig för misstanke. - Obehag inomhus
Återkommande irritation i luftvägarna, huvudvärk eller trötthet som förbättras när man vistas på annan plats kan ibland kopplas till mögel eller emissioner från fuktskadat virke, även om sambandet inte alltid är enkelt att bevisa.
Ett syllbyte blir nödvändigt när:
- fuktkvoten i syllen är för hög
- mögel eller rötskador påvisas
- luktproblemen kommer från syll och anslutande material
- kemiska emissioner från gammalt impregnerat virke överstiger rekommenderade nivåer
Här räcker det sällan med punktinsatser. Om syllen är skadad måste allt organiskt, angripet material tas bort, konstruktionen saneras och byggas upp på nytt med genomtänkt fuktspärr och rätt material. För den som vill fördjupa sig i hur ett syllbyte går till i praktiken, hur fukt- och mögelproblem utreds samt vilka lösningar som fungerar bäst på skånska hus, kan en etablerad specialist som byggskadeteknik.eu vara en bra utgångspunkt för mer information och offertunderlag.
